Lassi och inhemska ölmärken som Kingfisher får ursäkta. Den mest indiska drycken är masala chai, ofta kallad enbart chai.
Själva ordet ”chai” betyder egentligen bara te, och kommer från kinesiskan. Den dryck som säljs under namnet chai i väst, bl.a. i Sverige, kallas i Indien masala chai, vilket betyder kryddblandningste på hindi. Chaite betyder alltså egentligen te-te.
Masala chai som säljs i Indien är för det mesta en dekokt. Detta innebär att drycken bereds genom att svart te, kanelstång, gröna kardemummakapslar, malen kryddnejlika och ingefära och svartpepparkorn kokas upp med vatten, och att tebladen och kryddorna sedan silas bort. Mjölk ingår alltid i masala chai. Ibland värms den tillsammans med de andra ingredienserna, ibland tillsätts den till blandningen efteråt. Vanligast i Indien är att använda buffelmjölk.
Utanför Indien finns olika chaiblandningar att köpa, både i detaljhandeln och hos grossister. Det kan röra sig om tepåsar som innehåller både teblad och kryddor, pulverblandningar eller koncentrat i vätskeform.
Historia
Faktum är att masala chai, tvärt emot vad man skulle kunna tro, inte är en speciellt gammal dryck. Trots att tebuskar har vuxit vilt i Assam i östra Indien enda sedan antiken var det först under kolonialtiden som indierna började dricka te annat än i medicinska syften. De kryddor som används till drycken idag betraktades ursprungligen också som medicin.
Britterna drack redan på 1830-talet stora mängder te, och nästan allt importerades från Kina. De startade därför teodlingar i Assam och i andra delar av Indien, men tekonsumtionen av te inom Indien var fortfarande låg. Man inledde då en kampanj för att få industrierna att införa tepauser för arbetarna. Teet serverades på engelskt sätt, med en mindre mängd mjölk och socker. Många indiska teförsäljare drygade dock ut teet med inhemska kryddor, och tillsatte mer mjölk och socker. Det var inte helt populärt bland britterna, men det ledde till att en ny dryck skapades.